Vi har längtat såååå länge efter den och nu är den äntligen här som ljudbok! Vi pratar såklart om den omtalade Cirkeln. Eftersom vi“ alla(nästan) på kontoret slukats av boken har det blivit slagsmål om vem som skulle skriva recensionen. Lösningen? Alla som vill får skriva! Det här är the battle of the booknerds!
Inlägget uppdateras under dagen, kommentera gärna med din recension av boken, om du läst den!
Märta:“
Cirkeln är den där boken som man får läsa, sluka och älska utan att tänka alltför mycket. Den handlar om ett gäng tjejer som blir indragna i mysterier och magi på en helt vanlig gymnasieskola, i den ganska trista orten Engelfors, där det i vanliga fall inte händer någonting.
Jag kan tänka mig att många som läser Cirkeln tycker att karaktärerna är fruktansvärt stereotypa, och det är dom! Men det är just det jag gillar. Det finns en söt tjej, en smart tjej, en lite utanför, en mobbad, en cool osv. Men det spännande med karaktärerna är att oavsett hur platta dom ger intryck av att vara så är de faktiskt väldigt verkliga. Man kan precis känna igen dom här personerna från sin egen tonårstid. Men man kan också känna igen sig själv lite grann i allihop. Och det är just där det blir intressant.
Julia Dufvenius gör ett suveränt jobb som inläsare och det märks att hon har lagt ner mycket tanke på hur hon läser de olika karaktärerna. Vi kan också avslöja från en säker källa som var med i studion när Julia läste in Eld, uppföljaren till Cirkeln, att den är sjukt spännande och att det uppstod ett stort tomrum när boken var färdiginläst.
Ambra:
Stod många gånger och fingrade på Cirkeln innan jag faktiskt köpte den. Omslaget tilltalade mig men jag brukar inte gilla den här typen av böcker med häxor och magi. Efter en rekommendation ifrån kollegan gav jag mig och köpte boken. Sen. Sen var jag hooked.
.jpg?resize=230%2C144 "Bokbattle")
Kommer ni ihåg när ni läste böcker i tonåren – när man kunde gå upp helt i en läsupplevelse och förlora sig i en uppdiktad värld?“ Där man bara läser och läser utan att behöva reflektera riktigt. För mig var Cirkeln en sån upplevelse. Jag blev fångad i historien från första sidan och sen höll den mig i ett fast grepp ända till slutet.
Det känns att det är en ungdomsbok, men det stör mig inte och som vuxen kan man ändå känna igen sig i de olika huvudpersonerna. Karaktärerna är väl ganska stereotypa men trots det har författarduon lyckats göra dem levande och jag gillar hur de framställs.
Julia Dufvenius läser? Ja, men perfekt – det kommer bli toppen det här! Lyssna på den här för allt i världen. Lyssna för att låta dig fastna en stund i början på ett fantastiskt äventyr.
Maria:“
Mina kollegor kunde inte sluta prata om boken men jag kände inte att jag hade någon brådska att läsa. Sedan fick jag boken i min hand från ett annat håll, men
fortfarande kände jag mig inte manad.
Men efter att ha tittat på boken i en vecka tog jag upp den och började läsa. Redan från början kände jag mig lätt ointresserad och jag fick kämpa för att följa historien. Efter 50 sidor så kände jag uppgivet att detta nog inte var för mig, men fortsatte ändå läsa en bit till innan jag gav upp.
Normalt sett gillar jag historier om häxor, magi och äventyr och jag brukar inte vara störd av att något klassas som en ungdomsbok, men denna fastnade inte hos mig. Kanske är det så att boken inte tilltalar mig, eller så var det inte rätt tillfälle i mitt liv just då för denna historia. Hur som så står boken i min bokhylla för jag är inte beredd att ge upp riktigt än.
Nu har boken kommit till Storytel och Julia Dufvenius läser, det kanske är dags för mig att ge Cirkeln en ny chans!
Anna:“
Jag hittade Mats Strandbergs blogg via“ bokhora.se“ och följde den under hans och Sara Bergmark Elfgrens författande av Cirkeln. Att jag skulle köpa den så fort den ramlat ur tryckpressen var helt självklart, det kändes som att den redan varit med i min vardag länge.
Jag läser sällan ungdomsromaner. Jag är en sån som säger att det är viktigt att unga läser och att det finns bra böcker att välja mellan, som vill verka som att jag har en aning vad som ges ut på bokmarknaden för unga vuxna men som“ aldrig“ väljer att läsa ungdomsböcker när det kommer till kritan. Vet inte riktigt varför. Kanske är jag fortfarande, vid synnerligen mogen ålder, glad och lite mallig över att kunna läsa vuxenböcker.
Men som jag slukade Cirkeln! Engelsfors, den lilla staden där berättelsen utspelas, kunde vara den mindre stad där jag själv växte upp. Skolan ser jag för mig som den fula tegelklump som var min skola. Personerna, stereotyper som vi alla var då i vår jakt på att hitta ett jag. Och så magi mitt i det där, precis som den lilla bit barn som finns kvar i en tonåring så desperat längtar efter och ibland tycker sig se. Vuxna som grå bakgrundsfigurer till skolans verklighet på liv och död.
Cirkeln är spännande och driver läsningen till långt in på natten. Min enda invändning är att jag inte helt hängde med i de magiska regelverket alla gånger. Men kanske knyts det ihop med del två och tre, Eld och Nyckeln.
“
2 comments
Jag läste cirkeln för ett år sen och fattar inte riktigt grejen. Jag tyckte den var lite väl mycket ungdomsbok. Lite för snäll och banal. Jag tyckte inte heller att den var så jäkla spännande som alla säger. Det hände ju ingenting. Bara en massa tonårstjejer som springer runt och tjafsar. Men, men, alla kan ju inte tycka lika.
Läste Cirkeln och tyckte verkligen om den, men sen började jag läsa The Hunger Games. Lite liknande, ungdomar som går från en relativt vardaglig vardag till en extrem situation där framtien känns oviss.
I jämföreslse med The Hunger Games framstår dock Cirkeln som en bok om dagisbarn som har lite problem med skolmaten.
Så läs/lyssna på Cirkeln först 🙂