Recension: Torka aldrig tårar utan handskar – Kärleken
Av och med: Jonas Gardell“
Liksom många andra blev jag glad när vi äntligen fick in Kärleken, första delen i Jonas Gardells omtalade trilogi Torka aldrig tårar utan handskar. Oavsett vad man tycker om Gardell som person är det svårt att bortse ifrån det faktum att hans böcker, och kanske särskilt de här, är extremt viktiga.
Boken är en skildring av de homosexuella i Stockholm på 80-talet. Hur de levde, hur de hade det och hur det var att vara en av “dom homosexuella“. Lyssnaren får följa ett antal personer där berättelsen cirkulerar kring två unga pojkar, Rasmus och Benjamin, och deras möte.
När jag lyssnar tänker jag mycket på hur Stockholm ofta ses som en idyll “ att det är så vackert här “ men hur det vackra, i Gardells skildring, försvinner i något som blir smutsigt, fult och svart. Hur drömmen om att bli fri och kunna leva som den man är grumlas i nya sjukdomar “bögpesten“ och hur unga män i sin vilja att hitta sig själva får hela livet förstört. Hur samhället sviker de här männen och hur de står utanför och ensamma “ men i en enad gemenskap. När jag går genom Stockholm till jobbet och lyssnar på Gardells berättelse ser jag således staden med lite nya ögon.
Men, jag är kluven. Vissa stunder älskar jag boken. Andra vill jag stänga av den och inte fortsätta lyssna. Dels för att den är jobbig och berör mig “ jag vill helst inte att det ska ha varit såhär. För någon.“ Dels för att jag inte vet vad jag tycker om Jonas Gardells inläsning. Ã ena sidan så tror jag inte att någon annan skulle kunna ha läst in den. Det är liksom hans bok och man verkligen känner hur han har lagt hela sin själ i den. Ã andra sidan blir jag tokig när han, på sitt Gardellskt teatrala sätt, sjunger in vissa delar av inläsningen. Nåväl. Det är ju så han är.
Trots det så rekommenderar jag verkligen att alla läser boken. Det är en liten bit av Sveriges historia som berättas för oss ur ett nytt perspektiv och jag tror att den kan ge lite perspektiv på vardagen, och skapa förståelse för andra som kanske inte riktigt är som du själv. Och även om det här är 20 år sedan så tror jag att det lever kvar hos många därute. Jag längtar redan efter nästa del!
Betyg:
