Har ni hört talas om Lizzie Borden? Hon påstås ha yxmördat sin pappa och styvmor i USA i slutet av 1800-talet. Det hela är en riktigt ruskig berättelse och det är
oklart om hon genomförde morden och i så fall varför. Det har skrivits mycket om morden, det ryktas också om att det blir en film av berättelsen där Christina Ricci ska spela just Lizzie.
Och som sig bör finns även en ramsa om incidenten:
“Lizzie Borden took an axe,
Gave her mother forty whacks;
When she saw what she had done
She gave her father forty-one!”
Idag släpper vi boken Feberflickan som grundas på detta mysterium. Författaren Elisabeth Ãstnäs ville från början skriva en “sann“ version av Lizzie Bordens historia, men valde istället att grunda berättelsen på alla detaljer och skvaller som fanns att tillgå. Smart drag tror vi! Författaren har gjort historien till sin egen och flyttat händelsen till Lund, Sverige.
Feberflickan är en skildring av en familj i sönderfall, både bildligt och bokstavligt. Det handlar om vad som finns kvar när alla gränser passerats. Det är en tragedi, en mörk men subtil historia om det allra värsta.
Boken handlar om Luna som rör sig i huset där hennes far och en kvinna, som Luna aldrig kallat något annat än hon, ligger döda. Läsaren får en tydlig bild av det Luna gör, men hennes tankar är febrigt oskarpa. Genom hela romanen finns det en gräns mellan det som är och det som har varit, mellan det som görs och det som tänks.
Texten kan läsas som en deckargåta där delarna ska summeras och ge bilden av en helhet, men den är också som en inträngande skildring av en person som inte entydigt är vare sig förövare eller offer.
Vem har begått morden? Vilka andra hemligheter döljer sig? Vad är egentligen sant? Vem är egentligen offer och förövare? Oavsett svaren på frågorna så har boken redan hyllats. Mats Strandberg, en av författarna till den hyllade Engelsfors-trilogin säger så här:
Feberflickan är en skrämmande, oemotståndlig berättelse vars opålitliga berättarjag får mig att tänka på Lizzie Borden. Texten är full av detaljer som är äckliga, vackra och sinnrika oftast samtidigt. Jag älskar den här boken!
Boken har även blivit älskad av bokbloggare över hela landet, nu hoppas vi på att ni kommer älska den minst lika mycket! Se bara här vad de har att säga om Feberflickan:
Bloggen Dark Places:
Det var länge sedan jag läste en så formsäker svensk debutant; länge sedan jag läste en svensk debut som jag både vill läsa och önskar att jag hade skrivit själv. Samt önskar att fler skrev.
Swedish Zombie säger så här:
Berättelsen är verkligen både äcklig, vacker och sinnrik. På knappt 128 sidor visar författaren att hon med fokus och stringens inte behöver mer än så för att berätta om en hel familjs undergång och hur livet går vidare, utan att det för den sakens skull nödvändigtvis medför förståelse eller förlåtelse.
Det här är en riktig liten pärla, på ungefär 3,5 timme – klicka här för att komma till boken och ta dig an detta mysterium! Du kommer inte ångra dig!
