Vi åker ut till tv4:s studio för att möta Margit Sandemo och Julia Dufvenius som är med hos Malou för att prata om Sagan om Isfolket och hur ljudböckerna nu når ut till ännu en ny generation i och med Julias inläsningar. Vi får sitta kvar ute i receptionen och titta på vår egen dator på programmet och om sanningen ska fram var vi alldeles rörda och nervösa inför mötet med Margit.
Till sist var de klara och vi fick krama om dem båda två och gratulera. Något som är väldigt talande för både Margit och Julia är att de nästan i kör frågade oss: Skötte vi oss bra på TV? Och såklart hade de skött sig, riktiga proffs båda två! Men ödmjuka.
Ni som såg Malous intervjun med på TV4 fick en liten inblick i hur Margit är. Varm, öppen och ständigt med glimten i ögat. Vi får äran att ta med henne på lunch och sedan följa med henne ut till flygplatsen så att vi ska hinna prata och ställa alla frågor som surrar i våra huvuden. Julia vinkar avundsjukt adjö åt oss (hon måste ila till en repetition).
Man glömmer lätt bort att Margit snart är 90 år när hon skämtar och slänger sig med äventyr på Island och Sverigehistorier, blandat med allvarsamma kopplingar till de sexuella övergrepp som hon utsattes för som liten och ibland är det svårt att hänga med i svängarna.

Under lunchen ställer vi några av alla de frågor vi fick med oss från lyssnarna, vi tar dem rakt av så här:
När första boken skrevs, visste du redan då att det skulle bli 46 böcker till?
– Haha, nej! Jag trodde det bara skulle bli tre böcker.
Vilken av hennes karaktärer är hennes favorit & varför ?
– Sol, definitivt. Hon är så speciell, vild och lite farlig.
Var fick hon iden ifrån? Och har hon egna dolda synska kunskaper?
– Idén fick jag när jag såg en målning i en kyrka. Berättelsen bara kom till mig och jag nästan sprang hem och började skriva. Jag har haft förmågan att se bortom det vi kallar “normalt“ men den har försvunnit nu.
Vilken karaktär var det jobbigast att skriva om?
– Färjkarlen, för han var nästan för ruskig.
Jag älskar böckerna “ det som jag skulle vila veta är om det finns något som du skulle vilja ändra på om du skulle skriva om böckerna nu, tex någon av karaktärernas livsöden? Och varför i så fall.
– Ja jag skulle ha behållit Silje och Tengel i fler böcker om jag hade vetat att det skulle bli 47 böcker i serien.
Efter lunchen hoppar vi in i en taxi mot Bromma. Margit ser sig omkring och säger:
– Var är vi nu?
Taxichauffören svarar att vi kör på Strandvägen.
– Ja jag tyckte jag kände igen mig. Jag bodde ju i Stockholm en kort period i mitt liv.
Chauffören frågar var hon bodde.
– Ja du, det jag har ingen aning men om det finns en gata som heter Gotlandsgatan så har jag bott på den. Men allt har förändras sedan dess och jag gillar inte storstäder.
Rätt vad det är frågar Margit en av oss: Ambra, det är ju ett väldigt vackert namn, får jag använda det i min nästa bok? Jag har en karaktär som är namnlös och som skulle passa att heta Ambra. (Onödigt att tillägga att hon gärna fick det och att det är en STOR ära!)
Väl ute på flygplatsen har vi gott om tid och vi sätter oss och tar ett glas vin. Margit är nyfiken på oss och vill veta om våra liv, vi får nästan övertala henne att prata om sig själv och sina böcker också. Vi frågar om hennes bortgångne man, Asbjörn, och om hur de träffades. Då lyser hon upp ännu mer och berättar hur de träffades.
– Det var fasligt romantisk ska ni veta! Jag och min bror bodde i ett fritidshus i de norska fjällen och en dag var jag på väg för att hämta vatten. Vid vägen stod han plötsligt där, Asbjörn, lång och ståtlig, och försökte slipa en lie. Han bad mig om hjälp, men jag tyckte att han var alldeles för stilig för mig så jag gick bara vidare. Men när jag kom bärande på mitt vatten på vägen hem så stod han fortfarande där, helt hjälplös och då kunde jag ju inte låta bli. Sedan dess var vi oskiljaktliga, han var min själsfrände i allt!
Så är vinet uppdrucket och vi styr mot tax free-shopen. Margit stegar fram till en ung expedit och frågar frankt: Har ni någon rynkkräm? Jag behöver få bort de här hängmattorna under mina ögon! Hon köper “den bästa krämen på marknaden“ och småpratar glatt med den minst 70 år yngre expediten som om de känt varandra i åratal.
Sådär gör hon Margit, släpper en liten berättelse här och där, som får en att gapskratta eller bli tårögd. Hon liksom sveper med en. Så nej, vi kanske inte fick till någon regelrätt intervju med fantasydrottningen Sandemo “ men vad vi fick var en fin insyn i hennes värld för några timmar och så här i efterhand så hade det inte känts bra på något annat sätt.
Se Margit hos Malou här:
http://www.tv4play.se/program/efter-tio?video_id=2485765
Ambra & Anna
2 comments
Fantastiska berättelser som är så aktuella i nutid-det onda och det goda temat. Jag måste lyssna en liten stund varje dag.
Jag är helt trollbunden av dessa böcker. Kan inte vänta på nya inläsningar. Lyssnar slut på dem alldeles för snabbt. Julia är helt otrolig som uppläsare. Hoppas hon inte ledsnar.