Ãdemark
Författare: Yrsa Sigurdadóttir
Inläsare: Kerstin Andersson
Thóra Gudmundsdóttir sitter på sitt kontor och har det tråkigt. Hon hanterar ändlösa skilsmässor i egenskap av advokat längtar bort till något mer spännande och utmanande.
Hon blir bönhörd när någon ringer och erbjuder henne att få åka till Grönland och för en storbanks räkning lösa tre mystiska försvinnanden som skett på en gruvarbetsplats mitt i den grönländska ödemarken.
Thóra åker dit, tillsammans med en grupp utsedd av banken, och snart är de isolerade på gruvans mark på grund av en snöstorm. Hela gruppens interna slitningar och egna hemligheter ställs snart på sin spets, parallellt med att undersökningen bara blir mer och mer märklig och obegriplig. Ãr det andarna efter en utdöd by som går igen, har gruvbolaget skuld i försvinnandena eller har platsens isolering gjort folk galna? Thóras tålamod pressas till bristningsgränsen av det hårda vädret, ensamheten och några otäcka filmsekvenser som dyker upp på de kvarlämnade datorerna.
Jag älskar när landet där en deckare utspelar sig får vara en del av berättelsen och av någon anledning fascineras jag särskilt av is, snö, kyla och mörker. Här får jag sannerligen mitt lystmäte. Man kan nog invända att bilden av Grönland är en anings exotiserande och lite komiskt är det när jag märker att den isländska författaren framställer Grönland ungefär som jag själv skulle beskriva Island. Kallt, mörkt och fullt av gammal mystik och med naturens kraft ständigt närvarande.
Själva boken är ganska pratig, väldigt mycket dialog och även om det finns riktigt otäcka och spännande avsnitt snackas det mycket emellan dem. Mysteriet är ganska långsökt men jag gillar Thóra och hennes lite ironiska inställning till det mesta. Fast framförallt tycker jag att inläsaren Kerstin Andersson är underbar! Hon läser så följsamt och mjukt genom allt pladder att jag ibland glömmer att lyssna på meningen med orden, bara njuter att få ha Kerstin i öronen. Boken blir en trevlig mellanlyssning, kul med Grönland och Thóra men jag har faktiskt redan glömt hur den slutade.