Öhrlund vänder blad med ny spänning

Öhrlund.

Jaha, tänker du. Buthler & Öhrlund. Böckerna om Silfverbielke.
Psykopaten.
Alldeles riktigt. Men mitt författarskap innehåller mer än så.

Jag började skriva när jag var 14 år, har jobbat som journalist och fotograf och medverkat i över 40 böcker.

Min första egna roman “– deckaren Till minne av Charlie K “– kom ut 2012. Nu kommer den andra:

Besökaren är en psykologisk spänningsroman med flera bottnar. Idén föddes när jag på nätet blev uppvaktad av en kvinnlig läsare som först kom med beröm,messade mig ofta, sedan flera gånger per dag och därefter åtta, nio gånger dagligen. Som till sist blev arg om jag inte svarade på varje mess.

Det hon skrev gjorde mig kall inombords. Att hon visste var jag bodde. Att hon visste vad jag gjorde. Att hon tänkte hälsa på.

En stalker.

Den historien fick ett lyckligt slut men i Besökaren går det inte riktigt lika bra för huvudpersonen Tristan Heckscher, som också är författare.

I boken möter du också en ny bekantskap “– den tuffe och krasse kommissarien Ewert Truut som nära pensionen ställs inför ett fall han känner att han måste lösa innan han lägger av som snut.

Förutom att vara författare är jag känd som samhällsdebattör och jag har svårt att hålla tillbaka min ilska över de många orättvisor som fortfarande finns i vårt samhälle trots att det är 2014.

Detta tar jag upp i mina böcker och Besökaren är inget undantag. Huvudpersonen Tristan och hans fru Ann har ett svårt utvecklingsstört barn och lider av att de inte kan få någon hjälp och avlastning från samhällets sida. I jakten efter vinster i vården har hem för svårt sjuka barn rationaliserats bort.

Det gör mig förbannad, inte minst eftersom jag sett vad det leder till i verkligheten. En av mina vänner har ett utvecklingsstört barn vilket har knäckt hennes äktenskap och nästan också henne själv, under den kamp hon i alla år har fört för att försöka få någon hjälp från samhällets sida.

En sak till: Till min stora glädje är det Stefan Sauk som läser in den här boken. Stefan har läst in de flesta av mina och Dan Buthlers böcker och för dig som lyssnat på dem behöver jag väl inte säga så mycket mer.

När Stefan läser är det levande teater! Jag har varit i studion när han läser. Sett hur han lever sig in, hoppar, skriker, viskar och lägger på dialekter sedan han länge studerat manuset noggrant och levt sig in i historien.

Det gör mig glad, liksom vetskapen att Stefan aldrig skulle läsa in en bok som han själv inte tycker om.

Jag hoppas att du lyssnar på Besökaren. Skriv gärna en rad till mig efteråt och tala om vad du tycker. För mig är ingenting viktigare än läsarnas/lyssnares åsikter.

– Dag Öhrlund“