Emma Hamberg gästbloggar!

Jag säger bara en sak: människor. Alltså – vilken grej! Varelser fyllda med tårar av både skratt och sorg, passion, hysterisk ångest, lika hysterisk glädje, funderingar, yta, djup, omöjliga val och en del möjliga. Det är precis här jag hittar min inspiration. I att möta människor. Jag skulle inte vilja kalla mig nyfiken. Utan mer säga besatt. Jag är besatt av människor och deras öden. Mina böcker om Rosengädda är helt från min egen fantasi. Men varje människa i varje bok bygger på personer jag träffat. För om vi bara spetsar öron och ögon lite extra så ser vi dem “– alla historierna som ligger och väntar. Om du bara ger en människa en gnutta tid så mullrar spännande ledtrådar om äventyr upp. Tar du tag i trådarna och följer dem med tålamod har du en hobby som du aldrig blir för gammal för. Att jag får arbeta med det här är så kollrigt underbart att jag knappt vågar andas om det.

Att skriva böckerna däremot är en process som inte bara är så där vansinnigt roligt hela tiden. Skriva om, skriva till, korta, fylla ut, ändra mitten, ändra början, skrivkramp, fika istället för att fila och ja, du förstår. Men att efter det arbetet är gjort, få krypa in i en mysig studio och läsa in det som till slut skrivits är ett rent solskensjubel. Jag glömmer bort att det är jag själv som tuttat ihop historien (jag är inte så smart alla gånger). “ Istället sitter jag bara där i dunklet med en kurrkudde på magen (ja, min mage är alltid hungrig och kurrar även om jag matar den. Inte så snyggt på ljudbok) och läser med spänd förväntan om vad som ska hända. Välkommen du också!

Lyssna på Vårjakt i Rosengädda här!