En vardag full av berättelser.
”Även vuxna behöver sagor”, hörde jag någon säga en gång. Men det var inte förrän häromdagen som jag insåg hur sant det faktiskt är. Sagor, berättelser, historier – de fyller hela min vardag.
Det börjar redan på morgonen när jag ska ta tåget in till min skrivarlya. Att hitta rätt sittplats är en pärs och jag måste välja vist. Jag undviker vagnen där skolklassen högljutt stojar. Ser en pratsam granne och kryssar skickligt åt andra hållet. Undviker mannen som spelar dragspel och går förbi två gestikulerande väninnor. Väljer tillslut en perfekt plats vid fönstret, mitt emot en dam som tyst och lugnt läser sin tidning. Perfekt. Jag trycker på Play i min mobiltelefon och hela tågresan fylls mina öron av ljudboksäventyr.
Och så där fortsätter min dag; full av berättelser:
– Jag skriver en krönika med ett lyckligt slut.
– Hjälper ett företag att formulera sin historia.
– Tjuvlyssnar på en berättelse om en borttappad halsduk.
– Lunchar med en vän som berättar mer i följetången om sin nya kärlek.
Till slut kommer jag till min favoritstund på dagen – den när jag får forma min egen 
historia. I två härliga timmar får jag skriva om den inåtvända Eva och den livsglada Monika och deras öden och äventyr i en fortsättning på min debutroman ”Kanske imorgon”. Får fortsätta försöka formulera det fullkomliga i det ofullkomliga med att vara människa.
Väl hemma igen njuter jag av familjens berättelser om dagen och ser fram emot en kväll i TV-soffan, med historier om Parneviks, Familjer på äventyr och en Pretty Woman.
Och när jag avslutar kvällen med en hundpromenad sätter jag åter lurarna i öronen och trycker på Play. Den här gången för att få höra Eva och Monika tolkas av den fantastiska Alexandra Rapaport i ljudversionen av ”Kanske imorgon”. Lyckan i att få göra det efter alla utmaningar, känns som en saga i sig.
Men det är en helt annan historia.
Boken “Kanske imorgon” släpps som ljudbok den 23e februari hos Storytel.
