Det är många här på Storytel-kontoret som gillar hundar. Så när det kom ut en bok med namnet Hundkärlek så blev flera av oss nyfikna. Det visade sig att det här var en ganska skruvad relationsroman – fortsätt läsa för att se vad vi tyckte!
Emilie: En relationsroman om att riva sina murar, sänka garden och släppa in någon annan i sitt liv igen efter att i år levt med en känsla av svek och ensamhet. Efter ett tag blir det dock lite för mycket fram och tillbaka och känslostormarna känns ibland orimliga då de pendlar mellan storbråk eller långa sexscener. Men kanske är det så livet ofta är – som en riktig berg-och-dalbana? Detta är en roman du helt klart kommer vilja diskutera med någon annan efteråt, så se till att även vännen får tillgång till ett exemplar.
Carl: Hundkärlek är en småputtrig, lättsam berättelse om kärlek med (vissa) förhinder. Tyvärr föll den mig inte personligen i smaken men gillar man relationsromaner med lyckliga slut är det svårt att bli besviken. Älskar du allt hundrelaterat är den, inte oväntat, något av måstelyssning.
Markus: Jag gillar hur Hundkärlek verkligen fokuserar på de två huvudpersonerna, och att det hela utspelas på en ganska avgränsad yta. Det känns emellanåt som att Patriks hus är en teaterscen på vilken de två huvudpersonerna står och samtalar.
Det nystas liksom inte grejer utanför själva huvudstoryn och det blir enkelt att fokusera på det väsentliga genom hela boken.
Uppläsaren gör också ett strålande jobb och detta var den bok jag använde för att testa den nya hastighetsfunktionen i Android-appen. Jag kunde spela boken på dubbel hastighet utan att det blev otydligt eller grötigt.
Lina J: Kanske är jag inte tillräckligt hundkär för att gå igång på grundstoryn i den här boken, för till en början handlar mycket om hundarna och det känns lite segt. När relationen mellan hundägarna utvecklas så blir det dessutom, ganska plötsligt och oväntat, en del sex. I så pass långa scener att jag tycker att det blir jobbigt att lyssna. Tydligen är jag pryd när det kommer till ljudböcker.
Men det känns ändå kul och nytt att författaren skildrar förälskelse mellan människor som är lite äldre. Huvudpersonerna har dåliga relationer till sina vuxna barn och bagage från kraschade äktenskap som gör att de har svårt att släppa en ny människa nära inpå. Även om det här inte är boken för mig, så kan den säkert passa en hundvän som vill läsa en relationsroman om mogen kärlek, och som inte rodnar om en bok innehåller lite (eller ärligt talat ganska mycket) sex.
Erika: Hundkärlek är en trevlig relationsroman som får extra plus från mig eftersom den handlar om hundar OCH utspelar sig på Gotland (vilket råkar vara två av mina favoritteman). Förutom vissa uttalsmissar gör uppläsaren ett jättebra jobb och boken är verkligen lättlyssnad.