Jag ser mig inte alls som någon författare utan mer som en person som skriver på känsla och lust med målsättningen att det hela tiden ska vara kul att skriva. Det hela började på en utlandssemester 2015 när jag och min fru satt och diskuterade hur det skulle vara att skriva en bok. Jag hade haft en ide under en längre period snurrandes i huvudet så jag antog den utmaning som fanns där framför mig. Första kapitlet skrev jag på en altan på ett ganska sunkigt hotell på Cypern. När jag väl hade kommit igång så rann det bara på och när semestern var slut efter fem veckor så var manuset klart och De Sammetslena hade blivit ett utkast till en eventuell bok.
Det var en ganska overklig känsla att sitta där med 350 sidor bok framför sig och egentligen inte ha en aning om det man skrivit var bra, hade en röd tråd eller bara var trams och osammanhängande smörja. Under hela arbetet med boken så hade jag haft en referensgrupp av personer som jag inte kände och som jag samlat ihop via sociala medier. De hade fått vara med på hela resan med boken och fått möjligheten att tycka och tänka. Vissa saker lyssnade jag på och tog med mig och andra saker lät jag bero. Känslan när jag kommer igång och skriver är på något sätt magisk, den går inte att stoppa, det bara flyter på och mycket av handlingen kommer upp i huvudet där och då. Det är som att jag kommer in i ett stimm och fingrarna och hjärnan arbetar i någon form av symbios. Jag lät publicera De Sammetslena via Visto Förlag där Ulrika Slottner och hennes team hjälpte mig på ett oerhört proffsigt sätt på alla möjliga vis. Dock så gav jag ut boken själv vilket inte gav mig möjligheten att kunna marknadsföra den i någon större utsträckning vilket naturligtvis påverkade möjligheten att visa upp den för marknaden. Jag visste ju också att det finns så oerhört många riktigt bra författare där ute som skriver kriminalromaner och att jag skulle försvinna i det bruset var inget konstigt. Min seger var att ha kunnat skriva en bok, kunnat ge ut den och varje gång jag är på ett bibliotek och ser De Sammetslena stå där i hyllan så blir jag stolt, förbaskat stolt. Målsättningen är ju naturligtvis att låta Robert Jennvik och hans team fortsätta arbeta med nya, tuffa fall framåt och med det sagt att jag arbetar på ytterligare böcker i det som ska bli en serie av action laddade böcker.
Att nu fått ge ut boken som ljudbok är så mycket mäktigare än jag någonsin hade föreställt mig. Att höra Mattias Knave läsa min bok ger mig gåshud varje gång jag lyssnar och det har blivit några gånger. Rösten och inlevelsen i berättandet är ju naturligtvis viktigt och med Mattias har De Sammetslena fått den perfekta uppläsaren, hans röst är som gjord för handlingen och karaktärerna. Här har förlaget Word Audio gjort ett ruggigt bra arbete i att välja uppläsare och sedan är det ju en leverans som heter duga av Mattias. Som ni märker är jag både glad och stolt över att ha fått den här möjligheten att ge ut De Sammetslena som ljudbok och det tycket jag att jag med rätta kan vara…
De Sammetslena är en påhittad historia till hundra procent. Jag har haft som mål att skriva en bok som jag själv skulle vilja läsa, en bok där det händer mycket under kort tid. Målet har också varit att det ska vara en bok som man helst inte släpper i från sig utan att man som läsare hela tiden vill vända blad och se vad som händer. De viktiga för mig var att karaktärerna skulle vara tydliga profiler och att man skulle känna lite extra för Jennvik, Sanna och Zetterström som är de tre som är kärnan i historien. Temat speglar ett fenomen och ett problem som finns i dagens samhälle och det är hur unga tjejer blir behandlade, att det inte är okej att klä som man vill, säga vad man vill eller göra vad man vill utan att hela tiden riskera att råka illa ut på ett eller annat sätt. De Sammetslena har några starka tjejer som står upp och som visar styrka när det som mest behövs.
Robert Jennvik som är huvudkaraktären i De Sammetslena är en polis som kämpar med övervikten, träningen, kärleken och att hela tiden uppträda korrekt. I grund och botten en ganska vanlig man som egentligen inte gör något väsen av sig. Dock kan man inte förbise att han är en duktig polis som har näsa för att lösa de brott han ställs inför.
Jag hoppas att ni alla ska gilla boken och dras med i det höga tempot som infinner sig redan från start. Trevlig lyssning!
/Håkan Karlsson 
