Lyssna på “Snö som föll i fjol”
Ibland önskar jag att böcker, precis som gamla DVD-filmer, gavs ut tillsammans med extramaterial; framför allt med ”deleted scenes”. Bortklippta scener kan fördjupa ett verk. Och de visar vilka ”darlings” som dödats på vägen.
Jag har skrivit en roman som heter Snö som föll i fjol. Den handlar om resande, åtrå, gemenskap och yoga. Min roman har många deleted scenes bakom sig. Dessa har strukits av fullkomligt rimliga anledningar. De har inte tillfört berättelsen något eller inte varit bra.
Men det finns en deleted scene från ett av mina tidiga utkast som jag faktiskt aldrig kunnat släppa. I den scenen besöker romanfiguren Amir en plats på Koh Phangan i Thailand som heter Eden Garden.
Det var min skarpsynta sambo som påpekade att den här scenen bara skildrade en plats. Den förde inte handlingen framåt. Och min sambo hade rätt. Men det gjorde ont att släppa taget. Förmodligen handlade det om att jag själv haft en härlig upplevelse där när jag gjorde research för romanen.
För att ta sig till Eden Garden åker man longtailbåt från byn Haad Rin på Koh Phangans södra udde till en strand som heter Haad Thian. Stranden är belägen i en vik mellan branta bergsklippor. Efter mörkrets inbrott belyses den av lanternor och lägereldar. Till höger om viken finns en ranglig trätrappkonstruktion längsmed en bergssluttning. Trappan hålls upp av sneda, krokiga pålar och det knarrar medan man klättrar uppåt. Nedanför slår havsvågorna mot klippan. Uppifrån hörs technomusik.
Efter en stund ser man det.
Eden Garden ligger mitt i sluttningen. Det är en stor trähydda inbyggd mellan stenblock, buskar och träd. Grönskande blomrankor har slingrat sig in under taket. Det ligger hundratals flipflops vid ingången och människor rör sig på verandan. När man kliver in känner man golvplankorna bågna i takt med dansen. Man ser leenden överallt. Här finns expatrioter, thailändare, backpackers och barnfamiljer.
Eden Garden är nattliga fyrverkerier, techno och kärlek.
Här tillbringade Amir en natt. Och visst, det hände inte mycket som tillförde romanens handling något. Amir träffade lite människor, blev kysst och dansade till gryningen. Men scenen (och platsen) var en av mina darlings.
Alla övriga scener, de som inte strukits ur Snö som föll i fjol, skildrar hur romanfigurerna Linus, Stella och Amir kommer nära varandra. De är tre sökande själar som genom mindfullness, yoga och gemenskap vågar ge sig hän åt något nytt. Snö som föll i fjol tar dig med på deras resa, både inombords och på verkliga platser i Thailand. Platser som är mer spännande än Eden Garden!
Vill du ge dig ut på en resa i höst? Lyssna i så fall på “Snö som föll i fjol”.
/Oscar von Seth
