En vacker vårmorgon iscensätts ett gisslantagande i centrala Stockholm. Varken Stockholmspolisen eller Säpo har förvarnats. Maskerade, tungt beväpnade terrorister intar det nybyggda sjukhuset för barn på Södermalm och förseglar det med sprängmedel. Om terroristerna inte får igenom sina långtgående krav, så kommer de att skjuta ett barn i timmen. Det meddelar ledaren för gruppen genom massmedia. Detta är situationen när kommissarie Hannah Kaufman kommer fram och får i uppdrag att leda polisens arbete på plats. Klockan har redan börjat ticka över de oskyldiga barnens liv.
Så börjar thrillern “Barnsjukhuset”, vår första gemensamma bok. Vi som har skrivit den heter Jale Poljarevius och Karl Eidem. Jale är polis och jag, Karl, är psykolog och författare. Vi känner varandra sedan länge, delar ett litterärt intresse, och hade från början en ambition att skriva en underhållande och taktfast thriller om vad som händer när ett terroristkommando tar till extrema åtgärder för att göra sig hörda. Tanken är tyvärr inte så långsökt som man skulle tro och vilja. År 2004 tog terrorister över en skola i staden Beslan i Ryssland. Över 150 barn dog. På senare tid har ISIS systematiserat mord av oskyldiga barn.
Tack vare Jales mångåriga erfarenhet kunde vi frammana en trovärdig bild av hur polisen måste
agera i ett farligt och komplicerat läge. Risker, hänsyn och vad som är möjligt måste balanseras. Vi
pratade med arkitekter, barnläkare och ventilationskonsulter. Såväl journalister som ministrar och
vanliga, förbipasserande medborgare dras in i skeendet. Det kändes viktigt att ge dramat en
realistisk ram. Terroristdåd är ingen fantasi – återigen tyvärr!
Framför allt ville vi förstås skapa en underhållande läsupplevelse. Parallellt med det komprimerade
gisslandramat påverkas även de berördas insida av allt som händer. För många av dem krävs en
blixtsnabb omställning när den trygga vardagen ersätts av en oväntad fasa. Tillsammans med
Hannah Kaufman och kretsen runt henne genomlevde vi händelseförloppet gång på gång tills vi
kände att det fungerade – psykologiskt och operationellt. Resultatet är ”Barnsjukhuset” – hoppas ni
gillar den!
